Skip to content

Kultur

Ö-kultur

Kulturen i Klåva är en mix av västkust- och stadsanda med feskegobbar och räkmackor. Samtidigt har hamnen en egen levande kultur som exempelvis den speciella dialekten och lokala traditioner.

På Hönö hittar du den äkta traditionella hönökakan och får höra ö-mål som till och med en stabo kan ha svårt att förstå.

Hembygdsföreningen håller gamla traditioner vid liv och fyra olika samfund har vars en kyrka på ön. På hamnkrogen hörs ofta irländsk musik för ö-kultur av alla sorter går hem här. 

Foto: Angelica Sörquist | Studio Isla

Foto: Angelica Sörquist | Studio Isla

Foto: Tullhuset

Foto: Tullhuset

Bagebrö

Hönö hör ihop med hönökakan som är mycket populär i hela landet. Den som inte känner till Hönö har ändå oftast hört talas om kakan. Hönökakan började bakas 1904 till fiskebesättningarna och gjordes i två varianter, en hård och en mjuk, men det är den mjuka kakan som kommit att slå igenom.

På Hönö bakas det i många privata källare och även föreningar, på traditionellt vis i stenugn över öppen eld. Ö-borna säger inte hönökaka utan bagebrö. Det skiljer ganska mycket mellan bagebrö och den tunnare varianten som säljs i butiker som Hönökaka. 

Hönökakans historia

Det första bageriet startades av fiskaren Albert Aliasson som var tvungen att byta sysselsättning då han blev allergisk mot träoljan på den tidens fiskebåtar. Albert startade Hönö Hembageri 1923 och höll på till 1947. Brödet hämtades av båtar som körde in till Göteborg och under ransoneringstiden var det vanligt att fiskarna lämnade mjölransonen i utbyte mot Hönökakor. Hönökakan blev en stor framgång och det öppnades fler bagerier som exempelvis Hönö Hamnens Bageri, Berns-Johans Bageri, Åkes hembageri och en efterträdare till Hönö Hembageri med samma namn. 

Idag finns Åkes Hönökaka fortfarande kvar och man kan handla den i de flesta butiker. Åke startade sitt bageri 1934 vid 21 års ålder på Hönö. Receptet han använde hade funnits i generationer. 1960 flyttade Åkes Hembageri till Torslanda där det ligger än idag. Även andra större bagerier som Pågen producerar idag en Hönökaka.

Foto: Beatrice Tornros | Goteborg.com

Foto: Beatrice Tornros | Goteborg.com

Grankriget

Foto: Angelica Sörquist | Studio Isla

Foto: Angelica Sörquist | Studio Isla

Vem tar du te?

En tradition på öarna som sticker ut är det ökända grankriget. Traditionen startar på juldagen, eller ibland till och med tidigare, för att avslutas på påskafton.

Grankriget beskrivs som en tävling där man ska samla ihop så många kasserade julgranar som möjligt. Man tävlar mellan olika byar och öar och på påskafton byggs en stor påskfyr som eldas upp mot kvällen under fest och glam. Den påskefyr som har flest granar vinner och det är också viktigt att dra ut på tändandet. Mindre narrefyrar används för att trigga andra tävlande att tända sin fyr tidigare.

Vägen mot segern handlar om att gömma och hitta, ja tillomed stjäla, granar över hela Öckerö kommun. Endast hela granar räknas. Granarna göms bland andra träd, under båtar, under altaner och byggnader och i gatubrunnar samt sänks ned med stenar under bryggor. 

Ö-mål

Något som är annorlunda på öarna jämfört med stan är dialekten. Till och med en Göteborgare kan ha svårt att förstå sig på vissa ord inom Ö-målet som dialekten kallas. 

  • Sk-ljud uttalas istället s + k
  • T uttalas som d mitt i ett ord
  • Liksom k uttalas som g mitt i ett ord
  • Ö uttalas som en mycket brett ö
  • W uttalas liksom engelskans w (wedding).  Men det betyder inte bröllop utan helt enkelt vitling. 

Dialekten var bredare förr, på 1960-talet kom bilfärjan vilket förenklade resandet mellan ö och fastland. Många stabor har på senare år flyttat ut till ön vilket också har bidragit till utspädning av accenten.

Foto: Angelica Sörquist | Studio Isla

Foto: Angelica Sörquist | Studio Isla

Ö-mål lexikon

baga  baka
bagebrö  hönökaka
bala  dricka hämningslöst
bleg  vindstilla
båd  båt
böda   laga fiskenät
dyngeblöd  dyvåt
eda  äta
ekran  lite
flu  överspolat skär
gaarn, gaart  galen
gale  fiskmås, trut
glana  stirra, glo
hae steg  ligga en stund
kaga  kaka
kav bleg  alldeles stilla

klamp  stekpanna
klödder  havstång
knud  knut
kröser  lingon
kuber  hummertinor
kulagn  strandsnäcka
la vära  låt bli
låmme  ficka
makkel  makrill
makklit  lätt gjort
möt  mycket
nöggel  nyckel
pent  trevligt, fint
pudevar  örngott
rega  räka
ruga  liten hög

sedda  sitta
swala  forsa, rinna mycket
swemra  svimma
skangra  skaka hårt
skeddhus  utedass
spegesill  saltsill
säkka  sjunka
tjele  kastrull
tjotte  ej öbo
tjöva seg  sätta i halsen
töga  dimma
ver, vörna  väder
vrag  vrak
wakk  bli skrämd
van  vatten
vaart  varmt

Källa: Kattöga och Eregusse, studiecirkel Rörö, via Torslanda Tidningen 18 juni 2008