Kultur
Ö-kultur
Kulturen i Klåva är en mix av västkust- och stadsanda med feskegobbar och räkmackor. Samtidigt har hamnen en egen levande kultur som exempelvis den speciella dialekten och lokala traditioner.
På Hönö hittar du den äkta traditionella hönökakan och får höra ö-mål som till och med en stabo kan ha svårt att förstå.
Hembygdsföreningen håller gamla traditioner vid liv och fyra olika samfund har vars en kyrka på ön. På hamnkrogen hörs ofta irländsk musik för ö-kultur av alla sorter går hem här.
Foto: Angelica Sörquist | Studio Isla
Foto: Tullhuset
Bagebrö
Hönö hör ihop med hönökakan som är mycket populär i hela landet. Den som inte känner till Hönö har ändå oftast hört talas om kakan. Hönökakan började bakas 1904 till fiskebesättningarna och gjordes i två varianter, en hård och en mjuk, men det är den mjuka kakan som kommit att slå igenom.
På Hönö bakas det i många privata källare och även föreningar, på traditionellt vis i stenugn över öppen eld. Ö-borna säger inte hönökaka utan bagebrö. Det skiljer ganska mycket mellan bagebrö och den tunnare varianten som säljs i butiker som Hönökaka.
Hönökakans historia
Det första bageriet startades av fiskaren Albert Aliasson som var tvungen att byta sysselsättning då han blev allergisk mot träoljan på den tidens fiskebåtar. Albert startade Hönö Hembageri 1923 och höll på till 1947. Brödet hämtades av båtar som körde in till Göteborg och under ransoneringstiden var det vanligt att fiskarna lämnade mjölransonen i utbyte mot Hönökakor. Hönökakan blev en stor framgång och det öppnades fler bagerier som exempelvis Hönö Hamnens Bageri, Berns-Johans Bageri, Åkes hembageri och en efterträdare till Hönö Hembageri med samma namn.
Idag finns Åkes Hönökaka fortfarande kvar och man kan handla den i de flesta butiker. Åke startade sitt bageri 1934 vid 21 års ålder på Hönö. Receptet han använde hade funnits i generationer. 1960 flyttade Åkes Hembageri till Torslanda där det ligger än idag. Även andra större bagerier som Pågen producerar idag en Hönökaka.
Foto: Beatrice Tornros | Goteborg.com
Grankriget
Vem tar du te?
En tradition på öarna som sticker ut är det ökända grankriget. Traditionen startar på juldagen, eller ibland till och med tidigare, för att avslutas på påskafton.
Grankriget beskrivs som en tävling där man ska samla ihop så många kasserade julgranar som möjligt. Man tävlar mellan olika byar och öar och på påskafton byggs en stor påskfyr som eldas upp mot kvällen under fest och glam. Den påskefyr som har flest granar vinner och det är också viktigt att dra ut på tändandet. Mindre narrefyrar används för att trigga andra tävlande att tända sin fyr tidigare.
Vägen mot segern handlar om att gömma och hitta, ja tillomed stjäla, granar över hela Öckerö kommun. Endast hela granar räknas. Granarna göms bland andra träd, under båtar, under altaner och byggnader och i gatubrunnar samt sänks ned med stenar under bryggor.
Ö-mål
Något som är annorlunda på öarna jämfört med stan är dialekten. Till och med en Göteborgare kan ha svårt att förstå sig på vissa ord inom Ö-målet som dialekten kallas.
- Sk-ljud uttalas istället s + k
- T uttalas som d mitt i ett ord
- Liksom k uttalas som g mitt i ett ord
- Ö uttalas som en mycket brett ö
- W uttalas liksom engelskans w (wedding). Men det betyder inte bröllop utan helt enkelt vitling.
Dialekten var bredare förr, på 1960-talet kom bilfärjan vilket förenklade resandet mellan ö och fastland. Många stabor har på senare år flyttat ut till ön vilket också har bidragit till utspädning av accenten.
Foto: Angelica Sörquist | Studio Isla
Ö-mål lexikon
baga baka
bagebrö hönökaka
bala dricka hämningslöst
bleg vindstilla
båd båt
böda laga fiskenät
dyngeblöd dyvåt
eda äta
ekran lite
flu överspolat skär
gaarn, gaart galen
gale fiskmås, trut
glana stirra, glo
hae steg ligga en stund
kaga kaka
kav bleg alldeles stilla
klamp stekpanna
klödder havstång
knud knut
kröser lingon
kuber hummertinor
kulagn strandsnäcka
la vära låt bli
låmme ficka
makkel makrill
makklit lätt gjort
möt mycket
nöggel nyckel
pent trevligt, fint
pudevar örngott
rega räka
ruga liten hög
sedda sitta
swala forsa, rinna mycket
swemra svimma
skangra skaka hårt
skeddhus utedass
spegesill saltsill
säkka sjunka
tjele kastrull
tjotte ej öbo
tjöva seg sätta i halsen
töga dimma
ver, vörna väder
vrag vrak
wakk bli skrämd
van vatten
vaart varmt
Källa: Kattöga och Eregusse, studiecirkel Rörö, via Torslanda Tidningen 18 juni 2008
