Hönö Klåvas Historia
Hönös historia
Hönös mycket gamla historia handlar om fiske, jordbruk, handel, resande, och krig. Här finns monument, kvarlevor och berättelser som sträcker sig ända tillbaka till bronsåldern.
Namnet Hönö kommer från det fornnordiska ordet hein som betyder brynsten och avser öns runda, avslipade hällar.
GG398 Bröderna, GG379 Titti, GG234 Kennedy | Bild: Fiskemuseet
Klåva, 1920-talet | Bild: Fiskemuseet
Klåva växer fram
Bebyggelsen på Hönö var fram till mitten på 1800-talet koncentrerad till fyra byar: Gårda, Heden, Röd och Hult. I Klåva fanns inte många byggnader. Det var bodar, bryggor och ett fåtal bostadshus där enbart fiskare bodde som under denna tid kallades “strandsittare”.
Efterhand fick Klova sitt namn efter den spricka i berget som bildade en skyddad hamn och växte samman med den närliggande byn Hult.
Inte förrän i mitten av 1800-talet under den sista sillperioden då det fanns gott om pengar byggdes de flesta av dagens hus i Klåva. Man satsade på bohuslänska dubbelhus som blivit populära denna tid.
Klåva fiskehamn
Den sista sillperioden gav fart åt ekonomin. Tillväxten var snabbast av alla socknens hamnar och Klåva kom såsmåning att bli det största fiskeläget i landet.
Hälften av bohusläns motortrålare före första värdskriget hittade man i Klåva hamn. Klåvafiskarna låg i framkant när det gällde metoder och redskap. Hamnen har mellan 1917-1960 byggts ut flera gånger då bostäderna blev fler och fisket växte. På 1950-talet fanns ca 550 fiskare på Hönö.
I början av 1900-talet blev Klåva ett semestermål. Klåvaborna flyttade ner i källaren och hyrde ut sina hem till stabor och sydväst om hamnen byggdes Hönö havsbad. Byggnaden är idag Länkarnas semesterhem. Arkitekturen i Klåva speglas av 1920-talets nyklassicism med mycket snickarglädje.
Isvinter i Klåva 1954 | Bild: Fiskemuseet
Bildgalleri från Klåva
Foton från fiskemuseet
Föreningar
Foto: Jonas Ingman, Bruksbild
Fiskemuséet
I Klåva hittar du fiskemuséet som visar hur de gamla fiskebåtarna såg ut, var de byggdes och hur fisket bedrevs. Här skildras kustbornas liv och fiskets utveckling genom historien. Fiskebåten Normy är inbyggd i muséet där du kan få en tydlig bild av hur det såg ut i båtarna förr. Hönös historia under andra värdskriget finns också samlad på muséet. En tid då kommunen var mycket utsatt.
Gå upp i tornet för att se ända till Vinga, kika i ett ubåtsperiskop eller följ fartygstrafiken på havet. Kågen, en gammal kostersnipa, står bevarad på kajen utanför muséet.
Fiskemuséet är också infopoint för Öckerö kommun så där kan du gratis hämta en karta.
Hönö Hembygdsgård
Hönö Hembyggdsgård ligger i Gårda på centrala Hönö och byggdes i början av 1860-talet. Gården är en gammal bonde- och fiskaregård. Här finns en gammaldags lanthandel, August i Löckas från 1914, en vagnbod, en ladugård, ett boningshus och ett båtsmanstorp. I Ladugården hittar man gamla fiske- och jordbruksredskap och skolkort från Hönö 1892-1970.
På gården bodde Johannes Berndtsson, hans hustru Olena Berndtsdotter och deras fyra barn. Det är det två flickorna Anna och Olga som gården fått sitt namn efter. Töseras. Flickorna bodde kvar hela livet på gården och därefter tog föreningen över. Man lät möbler, hushållsredskap och andra föremål stå kvar men skänkte även en del ägodelar. I boningshuset finns en bakugn som använts flitigt gör hönökaksbak.
Foto: Hembygdsgården
Fornlämningar och Monument
Jättegrytor
För 10 000 år sedan steg Hönö och de andra öarna upp ur havet efter att ha varit täckta och nertryckta av inlandsisen. I Ersdalen på Hönö kan du se jättegrytor i bergen som är skapade av inlandsisen. De första människorna på Hönö livnärde sig i huvudsak på att jaga säl, fiska och plocka musslor och ostron.
På bronsåldern var vattennivån 20 meter högre vilket betyder att stora delar av Hönö en gång varit havsbotten. Med spade kan en privatperson enkelt gräva fram snäckskal ur jorden från denna tid.
Engelmännens hage
På 1800-talet, under Napoleonblockaden, använde engelsmännen Fotö som ett handels- och smugglingscentrum. Under några år låg många handels- och krigsfartyg förtöjda vid Fotö där man lastade om varor för att undgå blockaden.
På den södra delen av Hönö, nära Klåva, hittar man idag den så kallade Engelsmännens hage som man tror är rester av det engelska handels- och smugglingscentrumet. Vad exakt den ska ha använts till har varit svårt att fastställa. Befolkningen på Hönö och Fotö har hört att området skulle ha varit ett grönsaksland medan andra påstår att man begravde människor som dött ombord på fartygen.
Kröckle kyrka
En fiskare vid namn Anders Aronsson, Öckerö, född 1865 har berättat att smugglare gömde sidenbalar i Kröckle kyrka. Om detta finns att läsa i Gastar, Guld och Sjunkande skepp som är ett projekt av Europeiska Unionen. Kröckle kyrka är ett område med upptornade stenblock i bergen nere i Ersdalen på norra Hönö. Det var i hålorna mellan stenblocken man gömde smuggelgodsen. Hit tar du dej enkelt till fots från Hönö Röd. Har du tur kan du också få se jesusansiktet som lär vara avbildat på grottans vägg.
Stora Mööt
Under vikingatiden var Hönö och de andra öarna centrala marknadsplatser och även samlingsplats före plundringståg. Då Bohuslän under perioder varit mycket oroligt har många strider ägt rum på just runt Öckeröarna. Ett trekungamöte mellan Norge, Danmark och Sverige vid Stora Mööt går att besöka i Vipekärr strax intill Hönö kyrkogård. Detta ska ha ägt rum år 1101 där de tre kungarna förhandlade om vilket land bohuslän skulle tillhöra.
Krigsgravarna på Öckerö
Öckeröarna var starkt utsatta under båda värdskrigen då framförallt havet var en orolig plats. Stoftet från fyrtio engelska och tyska sjömän och flygare finns begravda sida vid sida på Öckerö kyrkogård. En minnessten över de stupade restet 1919. På fiskemuséet finns mer dokumentation från värlskrigen.
Öckerö gamla kyrka
Öckerö Gamla Kyrka som ligger på grannön Öckerö, alldeles norr om Hönö, är också en kvarleva från medeltiden. Kyrkan byggdes så tidigt som 1240-talet men brann ner och ersattes på 1450-talet då man byggde upp den i sten istället för trä. I kyrkan finns en medeltida bild av Olav Tryggvasson som var kung i Norge och ofta besökte öarna under 1010-talet när Bohuslän tillhörde Norge. Inte förrän 1658 blev Bohuslän svenskt.
Offertstenar och Trollringen
Offerstenar eller stenskålgropar är också kvarlevor från bronsåldern som finns vid Hönö Heden och Öckerö gamla kyrka. I Jungfruviken på Hönö kan man även se en labyrint vid namn Trollringen eller Tryggeberg. Den lär vara från järnåldern.
Gravrös, stensättningar & tomtningar
Andra spår av historien som man kan hitta på hönö är gravrösen, stensättningar och tomtningar. Tomtningar är bostäder som användes under fiskesäsongen. Dessa är från bronsåldern och går att hitta i Ersdalen på nordvästra Hönö.